Bokrecension: Vi som aldrig sa hora - Ronnie Sandahl

Kristian dövar smärtan med enorma mängder mat. Hannes trånar efter en flickvän som bara betyder hjärtesorg och tyngden av skuld på axlarna. Frippe är livrädd för kärleken till tjejen som bara skulle knullas. Killar har minst lika krångliga själsliv som tjejer har. 

Sandahl vänder på konventionerna om killar som bara är ute efter sex. Tjejer är inte alltid offer. 



"Om svaret är:
Våldtäktsman grabbslem machoidiot hustrumisshandlare.
Är väl frågan:
Misstänks man - eller förväntas man?"





Som feminist blev jag först skeptisk till den här boken. Wilma verkar plågas då hon har sex med sin pojkvän men har gladeligen kraftfullt sex med en annan kille. Det låter minst sagt konstigt, eller hur? Men när hela historien ligger bakom mig kan jag bortse från den minst sagt ologiska karaktären. De tre killarna som agerar huvudroller, Hannes, Kristian och Frippe, ger mig så mycket mer.  

Det är tre killar med stora ryggsäckar att bära, med varierande sort. Alla är de ensamma; Hannes är lämnad av flickvännen, Kristians tvivelaktiga pappa är död och Frippe klarar inte av att vara så ömtålig som kärlek förutsätter. De får mig att omvärdera killarna i högstadiet. Den tuffa attityden och ihåligheten som jag anade, kanske var den bara ytlig. Kanske låg de också och suktade efter Tjejen med stort T när gardinerna drogs för. Kanske rymde deras kroppar lika mycket smärta som min.

Betyg: ♥ ♥ ♥ av 5 - Helt klart läsvärd

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0